Flytt

På grund av bristande karaktär och obefintlig självdisciplin på bloggfronten flyttar jag nu tillfälligt över mitt sporadiska tyckande och tänkande till Hultsfredsbloggen där jag kanske bättre kan dölja hur pinsamt få inlägg jag får ur mig i kvartalet.

Min nya adress är alltså:

evilace
c/o Hultsfred
http://blogg.rockparty.se

God fortsättning allihop!

Den 12 december händer det som görs i denna video



www.myspace.com/sunshinerabbits

Från Key West till insomniaträsket

Har aldrig haft sådana här problem med att återanpassa mig. Efter två timmar sömn natten till igår och en femton timmars arbetsdag på det så tänkte jag i all min naivitet att den lilla biten med att somna senare på kvällen skulle vara som att göra pannkakor ungefär (piece of cake - jag gör pannkakor rätt ofta, helt okej på det om jag får säga så själv). Men nä. Istället går mina tankar in i speedmode och jag tillbringar halva natten med att vrida och vända och "jobba". Realistiska, every day situationer kombinerat med helt wacko grejer så klart. Exempelvis så fick jag reda på att de svarta trosor jag har tillverkas av fascister.

Jaja. Jag vet vad ni tänker. Jättesynd om mig.

Jag hade det sjukt bra i Key West - som känns som det mest kompletta resmålet jag någonsin rest till i sol och gå i shorts-syfte. Lite Karibien, lite USA, alla är laid back, alla är trevliga, inga normer gäller.

Hultsfred är nästan som Key  West. Minus det mesta men plus en massa annat.

Va?

Henrik Larsson blir innebandyspelare

Nu fattar jag ingenting. Men okej.

Blogga i kors

Eller - cross country blogging.

I går var jag, råttan och Ella baby i bästa
Lollos kök. I Berlin. Vi drack te, åt klementin och pratade om Tyskland och Sverige och jobb och en massa annat. Sen traskade vi hem till ella igen, sov några timmar och ryan airade hem oss till smålands djupa skogar .

Sverige saknar helt klart två av sina allra, allra bästa, och Berlin är den lyckliga staden som får ha dem.

Nu ska jag schlafen. Tror jag - om det betyder sova.

Guten nacht, kanske. Jag läste franska i skolan och vet faktiskt inte bättre...

Straight outta London: Stricken City

Är jag helt ute och cyklar när jag tänker El Perro Del Mar med dansanta beats och catchy gitarrhookar? Bra är det hur som helst.



1 maj 2009

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=848218

Respekt till alliansen för en sak - de hittar sätt att kringgå Kristdemokraterna och deras absurda maktposition. Som det känns nu blir det allt svårare att känna sig provocerad av Kristdemokraterna, mitt hjärta brukar ju alltid vila hos underdogen. Nu är underdogen Kristdemokraterna. Jag är bara så genuint lycklig att leva i ett land där kristen fundamentalism inte sitter djupt rotad i svenssonsjälen.

När jag hör Göran Hägglund prata kan jag ibland nästan få för mig att han själv har lite svårt att försvara de åsikter hans parti står för. Att han helst inte pratar om det så mycket. Att han egentligen inte håller med helt och hållet.

Men jag kan ha fel.

Tack U.S.A.


Valet och kvalet

I natt smäller det. Jag är nyfiken. Jag ska erkänna det, upplever inte alls någon överflödig rapportering i svenska medier om det där valet i det där USA. Det berör mig, det är magiskt. Rättare sagt det kan bli magiskt, det kan också gå åt hela pipsvängen.

Emil Arvidsson bloggar väldigt roligt om vänsterangst. Jag känner igen mig. Angående det vidskepliga så är det i mer eller mindre full blom hos mig. Jag tror att ett lag kan förlora om jag hejar på det. Jag tycker det är lika bra att säga tvi tvi tvi över axeln för säkerhets skull ifall jag ser en någorlunda svart katt ens komma i närheten av att korsa gatan. Jag kan uppleva koncentrationsproblem om det ligger nycklar på bordet. Varför utmana ödet liksom? Visa respekt och ödmjukhet så hoppar inte ödet på dig. Tänker jag.

Enligt de som vet så kan valet avgöras redan tidigt i natt, om Ohio tillfaller Obama. Klockan 02 svensk tid stänger deras röstning.

Jag har grava sömnproblem och borde egentligen ligga till sängs kl 21 med en halv sömntablett och inget intressant att fundera över varje kväll för att jag ska fungera som en normal person. Men ändå står jag i valet och kvalet - ställa klockan? Gå upp supertidigt? Gå upp tidigt bara? Flyta på i vanlig ordning och öppna laptopen redan till frukost och surfa resultatet? Hur cool ska jag vara?

Sarah Palin...

Jag känner mig inte så cool alltså. Vänsterangst i kubik.

Adele - Many shades of black

Ingen annan än jag som blir knäsvag av respekt för Englands verkliga souldrottning Adele (sorry Amy...)? Känslorna från debutalbumet 19 återuppstår i full form i och med Raconteurs-samarbetet Many Shades Of Black.

Kul för Raconteurs att få associeras med något kul också...



Lyssna kan man göra på Adeles myspace.

Lathet

I dag var jag för lat för att pallra mig in till stan och köpa Titiyos nya skiva. Och det var det ju ingen annan än jag som fick lida för. Men jag ska råda bot. I morgon ska det ske. Ett tu tre. Jag ser fram emot det.



I går var dagen då jag föll tillbaka i kärlek med Looptroop Rockers

När klockan slog 23:30 igår var det ärligt talat högst pliktskyldigt jag släpade mig till konserthallen för att kolla in några låtar av Looptroop Rockers. Fötterna värkte, huvudet värkte, ögonen hängde på halvstång och hjärnan var nog redan hemma i sängen. Fem sekunder med Looptroop och en gammal kärlek blossar upp till fullo på nytt. Jag ska erkänna, jag trodde faktiskt inte att det fortfarande var så här roligt. Det var det ju inte heller, så vitt jag kan komma ihåg så var ju det här mycket roligare till och med. Musiken var grym - en blandning mellan nytt och gammalt, engelskt och svenskt, politiskt och party - och Mattias och Mårten var på världens bästa humör och charmade hela publiken med sina skämt om hur konserten var sponsrad av ingefära och citron och så vidare. Och Embee bara äger. Man får A-trak-känsla av den killen, av alla tre - jag pendlar mellan att inte kunna stå still och att beundra deras skills och inte riktigt fatta hur man kan vara riktigt så jävla bra.

Tack för det! Sjukt kul var för övrigt också Mårtens berättelse om hur han förirrat sig under en joggingtur på elljusspåren i Hultsfred och hamnat långt bortåt Hammarsjön där ett vänligt par hade skjutsat ner honom till Metropol igen efter att han knackat på hos dem och undrat var han var.

Bäst igår på Rookiesidan var nog annars
Pretty Whores (Of Manhattan - som de hette förut men nyligen tog bort). Tänk rock. Tänk bort alla äckliga, gubbiga, konservativa  och tradiga element av rock. Tänk punk. Tänk lite HC. Tänk en en ångvält. Tänk en snygg ångvält. Tänk Pretty Whores. Och om du någonsin får chansen att se dem - tänk: jag tar den.

Knight Music var intressant. Man kan tänka att det bara är skämt och jag kan lätt se hur folk kan avfärda den 1000 procentiga skämtfaktorn utan vidare överläggning (det rör sig alltså om full maskerad, ett människo-zoo på scenen med fejkinstrument och hulken-trummis bl.a.), men så vitt jag kunde höra så lät det ändå väldigt bra. Det var tight, snyggt, schysst sound och fina poplåtar. Så någonstans finns det nog ett korn av att de menar allvar med vad de gör.

Sidewalk var imponerande hip-hop/soul i livesättning med trummor, bas, en soulig kille och en rappande kille.

Och Krunegård var kungen av live, som vanligt, men det visste ni såklart redan. Roligast kan "Ge mig ingen mer skit, ge mig afrobeat" ha varit.

I kväll blir det Amanda Jenssen. Och kanske en öl eller sju. Och förmodligen en drös Rookieakter.

Och budskapet från igår kvarstår - kom hit eller var töntisch.

First Aid Kit hjärtar Fleet Foxes, jag hjärtar dem båda

Jag tror inte att jag kommit ihåg att posta youtube-videon där First Aid Kit i tribute-anda till Fleet Foxes framför en cover av deras Tiger mountain Peasant Song. Även om det låter helt osannolikt givet min nästan osunda fetisch för dem så är det nog så fallet är. Tycker det är så himla nice att First Aid Kit får uppmärksamhet och kärlek, framförallt kanske från Fleet Foxes själva som postat videon på sin myspace med tillhörande tack. First Aid Kit tycker själva det är nice, och blev tydligen så peppade av det att de beslutade sig för att spela in låten och lägga upp den för nedladdning.

Så här kommer videon:



Och här kan ni ladda ner den:
Tiger Montain Peasant Song av First Aid Kit

Och lyssna och njuta om och om och om igen.

Tänker jag göra tills det att första Rookieakten kör igång om någon timme. Fan så bra det kommer bli. Jag lovar och svär - årets Rookie blir det bästa. Pluralvagnen är här, café Kolonial har slagit upp mystält på bakgården, gräddhyllan har intagit övre våningen i gatan, allt som allt bidrar dessa detaljer bland många andra till att skapa den skönaste festivalstämningen som helt jagar bort känslan av oktober och regn.

Kom hit eller var nördisch!

Cilihili

I could have been famous as you've never been
But since you're so jealous I just gave in

Precis så är det. Cecilia Nordlund har en sångröst som när man hör den gör den omöjlig att leva utan. Hon har frontat Souls på nittiotalet, Monkeystrikes på tjugohundratalet, och hon har inte gått obemärkt förbi men det har aldrig blivit vad det borde. När man tänker närmare på det blir man lätt vansinnig för det är så konstigt och frustrerande, det finns ingen logik i att Cecilia ska vara ett undangömt ess i Sverige musikärm. Nu har hon dock börjat härja loss i helt skruvade Sunshine Rabbits och med det börjat ha kul igen. Och den 14 januari dimper hennes alldeles första skiva som soloartist ner - då under namnet Cilihili. Och då är det också dags att vända rätt den skrattspegel till musikvärld där Cecilia Nordlund inte är given queen, okej? Världsdominans, enig kärlek och beundran. Det är nog allt hon begär.

Ett första smakprov från kommande skivan finns nu på hennes myspacesida - Strong. Superstört och superbra!

I'm a perfect liar but a true friend
Like a dog I will walk you to the end


Snygg bild!

Förresten

Tilly And The Walls Heartbeats låter också lite som Mmmm Bop med Hanson!

Det här är verkligen helt galet. Vad har hänt med dem? Var de verkligen alltid så här roliga?

Jag älskar att de å ena sidan blivit typ punkiga och svär jättemycket och skränas, å andra sidan hämtat inspiration i eurotechno '94.

Om

Min profilbild

Evil Ace

Namn: Åsa Johnsen
Ålder: 28 år
Jobb: Ja
Bor: Hultsfred
Mening med livet: I just wanna feel the taste of the meal, and not the routine of dining here