Gårdagens klipp
I går kände jag av hur min plats i universum ruckats avsevärt sedan jag senast kollade. Och detta av den enkla och kanske vid första anblicken oskyldiga händelsen att Håkan Durmér frågade mig om jag hade beställt Radioheads nya skiva ännu. Det hade jag inte. Min spontana reaktion på den frågan var "va, nä, har de släppt ny skiva???". Jag har älskat Radiohead så mycket från tonåren och uppåt att det inte går att beskriva. Ett av mina finaste konsertminnen någonsin är deras spelning på Hovet 97 då jag bokstavligen fick rysningar minst tio gånger under konserten. Radiohead är MITT band. Det som började i i ung ålder med Roxette, följdes upp av Michael Jackson, vidare till Nirvana, sen till Kula Shaker - ja, nästa var ju Radiohead. Det enda band som kommit efter Radiohead och som uppnått samma status är The Hidden Cameras. På en total musiknörds hela livstid . Jag har så många skivor med Radiohead som är liveupptagningar, bootlegs, demoversioner, limiterade utgåvor och intervjuer. Jag har lagt hundralappar på specialutgåvor, limiterade singlar och ep:s, jag har köpt samma album på cd, vinyl och specialutgåva fler gånger än jag kan komma ihåg. Radiohead är MITT band.
Och nu har jag helt plötsligt missat deras första albumsläpp på fyra år. Vilket helt logiskt leder till ångest vilket vidare för mig till aktion, viljan att genast korrigera och kompensera för min grava miss. För jag vet inte om jag är helt redo ännu att släppa min plats i universum som Radioheadfåne riktigt än, måste känna på det och utvärdera det först. Så jag besöker www.radiohead.com och påminns direkt om varför jag älskar det här bandet. Gå in själv och kolla. Mitt besök där ledde till ett inköp av detta paket:
För det ringa priset av £40. Som hittat. Mitt samvete är säkrat och det är även en digital download av nya skivan som dimper ner i min mailbox i morgon. Delux-paketet hinner jag längta lite efter iom att det kommer 3 december. Radiohead i nötskalet - smartare än de flesta, och aningen svåra. Man måste ju bara älska dem.