evilace

Sömnlös natt i en alldeles för tom och ensam säng. Vaknar ståendes inne i badrummet med byxor på. Fattar inte hur jag kom dit eller vad jag höll på med. Tittar på klockan och den är 03:14. Lägger mig igen. Drömmer att det är folk i rummet. Att jag ska göra något men jag fattar inte vad. Vaknar utmattad till mobilalarmet kl 06:40 och gör världshistoriens oskönaste och mest stressade snoozning i tjugo minuter innan jag tassar upp ur den varma sängen ut på det kalla golvet och in duschen. Packar väskan till kvällens innebandymatch. Tänker att jag måste handla bananer på Willys på vägen till jobbet om jag ska hinna äta något två timmar innan matchsamlingen kl. 17:30 i Vimmerby. Äter frukost på stående fot i köket på tre minuter och klär sen på mig och går ut till cykeln. Torkar av sadel och styre från vatten kombinerat med frost. Cyklar i motvind till jobbet. Handlar på Willys. Dyker in på kontoret strax före 09. Lunch vid datorn utan att släppa skärmen med blicken. Administration, budgetuppföljning, reseräkningar, fakturor, utskick, möten, diskussioner, telefonstamtal, playlists på iTunes till kvällens dj-gig på premiärpuben. Cyklar hem kl 16:30. Dumpar grejer, byter om. Malle tutar utanför och det är dags att åka. Nervös som fan. Debutmatch i nya laget mot förra årets serievinnare Westervik. Inga vattenflaskor på plats till laget. Vattenbrist, känner som att jag håller på att torka ut. Vi förlorar matchen med 3-4 efter att ha varit i ledning med 3-1. Plockar sarg. Duschar snabbt. Bil tillbaka till Hultsfred. Byter om. Fixar frillan och looken. Plockar ihop sista skivorna och packar skivväskan. Äter äggröra och två hårdbrödmackor. Går ut till cykeln, låser upp, torkar av sadeln och styret, placerar den tunga skivväskan i cykelkorgen och cyklar iväg. Anländer till Metropol kl 22. Ska låsa cykeln - cykelnyckeln är borta från låset.  Går in på puben och lämnar skivväskan. Ger mig ut och går ömsom cyklar hela vägen tillbaka till huset med nosen i backen och letar efter nyckeln. Ingen nyckel. Klockan är 23. Puben stänger 01. Jag blir trött och orkar inte cykla ner igen. Messar Håke och ber honom ställa in skivorna på kontoret åt mig.

Hemma. Ensam. Själv. Igen. Ingen råtta, ingen cykelnyckel, inget självförtroende.

Är det okej om jag påstår att det här var en rätt bajsig dag för Åsa Johnsen?