Byssjan blues
Nere i Hultsfreds Folkets Park står en röd liten stuga som går under namnet byssjan. Byssjan har funnits i säkert ett otal decennier och använts av föreningen Rockparty i åtminstone två av dem. Sedan 93 ungefär så har byssjan inte städats. I dag fick Rockpartykontoret äran att do byssjan the honor och gå loss med handskar, sopar och moppar. Ingen extreme makeover, men väl en välbehövlig grovsanering. En container full blev det i dag, byssjan står invändigt naknare än någonsin då den blivit av med diverse bråte och material som i princip utvecklat eget liv. När mattorna revs upp från golvet sjöng mitt städarhjärta i takt med dammet som yrade.
Nu sitter man här efter dag 1 av 2 som grovjobbare med mer damm i håret än sand i saharaöknen. Jag tror aldrig jag varit med om något skitigare i mitt liv. Mitt eget tidsbristsförfallna hem som inte dammsugits på några veckor framstår plötsligt som kliniskt rent. Men i morgon måste jag tillbaka igen. I've got the byssjan blues baby.
Motåtgärd ett är dock redan genomförd, har varit på Konsum och inhandlat ett gäng folköl, Staropramen också så det är finöl. Som tur var fanns grymmaste kollegan Malin på plats i kassakön framför mig, för jag hade glömt leget hemma och höll på att få gå hem tomhänt. Eller tomhänt är väl att överdriva, en burk nivea, svart sytråd, dushcreme och wedding crashers på DVD hade jag nog fått köpa ändå. Nu räddade dock Malin mig genom att intyga att jag var 28 år och att vi jobbade ihop. Jag känner djup och oförfalskad tacksamhet. Det är inte lätt att se ut som sjutton men känna sig som trettiosju. Det blir lätt förvirrat när min självbild och omvärldens krockar.
Nu ska jag och min självbild få vara i fred en kväll och dricka en folle eller två i kvällssolen. För trots att jag försov mig i morse så tycker jag nog att jag förtjänar det. Cheers beers!
Kommentarer
Trackback