Horseboy

I nätmagasinet Judys sidekickblogg frågar sig Sofia om Hästpojken verkligen är bra på riktigt. Precis samma fråga har jag ställt mig. Och nu har jag skivan och svaret. Och ja, det är faktiskt sjukt bra. Just nu vill jag knappt lyssna på något annat än just Hästpojken, och det nästan ännu konstigare är att jag har längtat efter att få göra det i hela två dagar.

Antingen vaknade jag med en kromosom för mycket i morse, eller så har Göteborg injicerat mina popvener alldeles för sällan senaste tiden. Men jag behöver det här som jag behöver mitt morgonkaffe, min enomdan-tablett och mina gilmore girls-boxar.

image46

www.myspace.com/hastpojken

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback