Stjärnklart och intimt på P3 Guld
Har precis tillgodosett mig en streamad version av P3 Guldgalan som plåster på min influensaföranledda frånvaro från fredagens liveversion i goa Götet. Det första som slår mig är vilken intim, gemytlig - och möjligtvis något intern - historia P3 Guldgalan är jämfört med, säg Grammis. Det känns sannerligen som branschens firmafest mer än någon annan tillställning på året.
Det andra som slår mig är hur många apbra artister som är nominerade. Fan, jag har svårt att välja vem jag håller tummarna för i ett flertal kategorier. Jag kommer på mig själv med att spontanapplåldera typ alla. Roligt som omväxling. Sen att det ändå lyckas sluta i mestadels besvikelse över vinsterna trots de goda oddsen, det må väl vara hänt. Lars Winnerbäck vinner vad det nu var för kategori, O' Laura vinner årets låt. Det blir antiklimax. När Sweptaways framförde årets nominerade låtar i körformat så framgick det rätt övertydligt i min värld vilken låt som skulle ha tagit hem det priset, och det var Cheek to Cheek med Sahara Hotnights.
Men jag vet int. Jag änt bitter. De är ett fantastiskt band. Och det kändes som att de borde ha fått vandra upp och emotta publikens jubel och kärlek åtminstone någon gång under kvällen med tanke på den fina plattan de har i bagaget från 2007.
Klarast på P3 Guldhimlen lyste Lykke Li. När samtliga andra atisters uppträdanden med lite god vilja kunde tas som charmiga - ljud och produktion kändes halvamatör eller sjuuukt indie föreställningen igenom - så glider Lykke Li upp på scen och framför en avskalad, bländande cool och snygg version av singeln Little Bit. Sången är klockren. Och det på en låt som känns som att den borde vara rätt tricky att göra live. Men hon nailar det.
Efter Little Bit äntrar Kleerup scenen och kör igång technon. Lykke Li hänger kvar en stund och gästar. Man hinner tänka att jaha, var det här hemliga gästen. Trots att hon är grym, så otacksam är man. Men så - beatet till With Every Heartbeat kör igång. Och man förstår - Robyn dyker upp på scenen. Sa jag att Lykke Li var den klarast lysande stjärnan? Förlåt, jag menade att hon var den ena av två - den andra är så klart Robyn. Jag skulle kunna försöka förklara varför, men det känns ungefär lika meningsfullt och givande som att argumentera för människans behov av syre. Shit man vilken jävla cooling. Och vad snygg hon är! Makalöst. Robyn äger.
Förra årets givna hip-hopkung Adam Tensta var nominerad i två kategorier men vann inget. Däremot gjorde Petter det, årets Hip-Hop. Hur händer det? Jag menar, okej det är inte piss och skit han klämt ur sig på senaste plattan, men seriöst - hur händer det? Taket lyfter i alla fall när My Cool spelas upp, han får maassa kärlek och det är bra för det förtjänar han. Men det är OK att han inte tog hem något i år, det var nog för tidigt. Jag spår 2008 som Adams stora år.
På tal om den här intima stämningen, vem var klassens clown som satt och vrålade allt vad han kunde från publiken under hela programmet.? Nisse, Malin, Håkan - vet ni? Ni som var där. Har ni någon inside information? Om jag ska göra en helt okvalificerad gissning så tror jag det var sångaren i Mustach, han verkar hyggligt töntig och dryg och känns som helt rätt person för en sådan grej. Erkänn, det var han? Som jag inte gillar Mustach. Uschigt band. Låt oss hoppas att 2008 blir året de beslutar sig för att lägga av.
Ja just det - Maia Hirasawa. Ja, du förtjänade very much årets nykomling. Grattis till dig. Och tack för alla grymma grejer du gjort under året, bland annat all props du gett till Popkollo. Kärlek!
Det andra som slår mig är hur många apbra artister som är nominerade. Fan, jag har svårt att välja vem jag håller tummarna för i ett flertal kategorier. Jag kommer på mig själv med att spontanapplåldera typ alla. Roligt som omväxling. Sen att det ändå lyckas sluta i mestadels besvikelse över vinsterna trots de goda oddsen, det må väl vara hänt. Lars Winnerbäck vinner vad det nu var för kategori, O' Laura vinner årets låt. Det blir antiklimax. När Sweptaways framförde årets nominerade låtar i körformat så framgick det rätt övertydligt i min värld vilken låt som skulle ha tagit hem det priset, och det var Cheek to Cheek med Sahara Hotnights.
Men jag vet int. Jag änt bitter. De är ett fantastiskt band. Och det kändes som att de borde ha fått vandra upp och emotta publikens jubel och kärlek åtminstone någon gång under kvällen med tanke på den fina plattan de har i bagaget från 2007.
Klarast på P3 Guldhimlen lyste Lykke Li. När samtliga andra atisters uppträdanden med lite god vilja kunde tas som charmiga - ljud och produktion kändes halvamatör eller sjuuukt indie föreställningen igenom - så glider Lykke Li upp på scen och framför en avskalad, bländande cool och snygg version av singeln Little Bit. Sången är klockren. Och det på en låt som känns som att den borde vara rätt tricky att göra live. Men hon nailar det.
Efter Little Bit äntrar Kleerup scenen och kör igång technon. Lykke Li hänger kvar en stund och gästar. Man hinner tänka att jaha, var det här hemliga gästen. Trots att hon är grym, så otacksam är man. Men så - beatet till With Every Heartbeat kör igång. Och man förstår - Robyn dyker upp på scenen. Sa jag att Lykke Li var den klarast lysande stjärnan? Förlåt, jag menade att hon var den ena av två - den andra är så klart Robyn. Jag skulle kunna försöka förklara varför, men det känns ungefär lika meningsfullt och givande som att argumentera för människans behov av syre. Shit man vilken jävla cooling. Och vad snygg hon är! Makalöst. Robyn äger.
Förra årets givna hip-hopkung Adam Tensta var nominerad i två kategorier men vann inget. Däremot gjorde Petter det, årets Hip-Hop. Hur händer det? Jag menar, okej det är inte piss och skit han klämt ur sig på senaste plattan, men seriöst - hur händer det? Taket lyfter i alla fall när My Cool spelas upp, han får maassa kärlek och det är bra för det förtjänar han. Men det är OK att han inte tog hem något i år, det var nog för tidigt. Jag spår 2008 som Adams stora år.
På tal om den här intima stämningen, vem var klassens clown som satt och vrålade allt vad han kunde från publiken under hela programmet.? Nisse, Malin, Håkan - vet ni? Ni som var där. Har ni någon inside information? Om jag ska göra en helt okvalificerad gissning så tror jag det var sångaren i Mustach, han verkar hyggligt töntig och dryg och känns som helt rätt person för en sådan grej. Erkänn, det var han? Som jag inte gillar Mustach. Uschigt band. Låt oss hoppas att 2008 blir året de beslutar sig för att lägga av.
Ja just det - Maia Hirasawa. Ja, du förtjänade very much årets nykomling. Grattis till dig. Och tack för alla grymma grejer du gjort under året, bland annat all props du gett till Popkollo. Kärlek!
Kommentarer
Trackback