You can play with your genitals, and form them to different animals

Det här är ett pliktskyldigt blogginlägg. Den där Bozo var på mig igen. Jag skulle tydligen meddelat att jag farit på semester och att jag inte hade för avsikt att befinna mig i blogosfären för några veckor framöver. Fair enough. Sorry. Men nu är jag tillbaka. Problemet nu är bara att jag har en månads uppdämd ocean inom mig av osagda saker och jag kan inte bestämma mig för var jag ska börja.

Varje blogginlägg med självaktning börjar dock med en bra rubrik. Så jag tänkte att jag börjar med att skriva om Cecilia Nordlund. Rubriken är tagen ur en låttext av Monkeystrikes där hon tidigare frontade och skrev låtar. Och det var just där som de briljanta inslagen med Monkeystrikes fanns, även om möjligtvis paketeringen av låtarna bitvis kunde kännas gjort innan. Och exakt det är det som Cecilia kommer att ta med sig på sin soloskiva som hon kanske kommer att släppa inom en snar framtid. Eller inte. Den är tydligen inspelad i alla fall.  Sen är det allt det där andra tjafset som kan sammanfattas musikindustri och musikindustrikris.

Textraden handlar för övrigt tydligen om Gavin Rossdale. Och hans, tja tidsfördriv under turné.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback